Third Culture Kids – ett begrepp som nu börjar hitta till Sverige, men som använts runt om i världen under flera decennier. Den första som använde termen var sociologen Ruth Hill Useem, som redan på 50-talet förklarade att TCKs är ”Barn som följer med sina föräldrar till en annan kultur.” Termen TCKs spred sej inte minst genom den bok som David C. Pollock och Ruth E. Van Reken skrev 1999 ”Third Culture Kids – Growing Up Among Worlds”, och som 2017 kom ut i en ny upplaga. Deras förklaring av Third Culture Kids (TCK) är: ”En TCK är en person som har tillbringat en väsentlig del av sin uppväxt i en annan kultur än den deras föräldrars. En TCK är en del av flera kulturer, men tillhör inte helt och hållet någon kultur. Även om det finns delar från flera kulturer i personens livs erfarenhet, så har personen sin tillhörighet framförallt i relationer till andra med liknande bakgrund.”
Jag är själv en TCK som fick förmånen att bo under en del av min barndom i Kongo, och mina barn är TCK som bott en del av sina liv i Thailand. Jag har under de senaste 20 åren mött många TCK från och i olika länder, med olika erfarenheter, men alla med den gemensamma erfarenheten av att inte helt höra hemma någonstans, och samtidigt höra hemma på många platser. En del TCK bor hela sitt liv på en plats, men har föräldrar som kommer från en annan kultur, en del TCK flyttar mellan kulturer många gånger under sin uppväxt. Att höra till många kulturer påverkar utveckling, identitet och grundföreställningar om världen och mej själv. Att flytta mellan länder innebär att ständigt anpassa sej till nya förhållanden, levnadssätt, språk och sätt att vara. Det kan ge både en stress och en rikedom till livet.
Third Culture Kids har alltid funnits. Men vi har inte alltid haft ett namn. Nu lever vi i en värld där alltfler barn växer upp som TCK. Det är en rikedom och en gåva till världen. Det är ett sätt att leva och bygga broar.
Jag har under åren föreläst om TCK i olika sammanhang runt om i världen, hållt workshops för TCK och samtalat med TCK – både barn, tonåringar och vuxna. Jag har bl a samarbetat med Ruth van Reken som är en av författarna till den första boken om TCK. Varje termin erbjuder jag en webinarieserie på tre tillfällen för dej som är förälder till eller arbetar med TCK. Jag kan också förmedla kontakt till träffar för TCK. Jag samtalar också gärna med TCK som vill utforska hur deras uppväxt påverkat dem, eller med föräldrar som vill få tips på hur de kan vara ett stöd för sina TCK.
2019 kom min bok ”Third Culture Kids: A Gift to Care For” ut, där jag samlat mina kunskaper om TCK och deras behov, reflekterande frågeställningar för föräldrar och arbetsgivare, och aktiviteter som familjer kan göra tillsammans för att bearbeta sina upplevelser.
Min kunskap och erfarenhet av TCK har gett mig en kulturkompetens som jag ofta har glädje av i olika sammanhang, till exempel när jag handleder.
Ulrika Ernvik
familjegladje.se