Interpersonell neurobiologi (IPNB) är en samlingsterm för den kunskap som vuxit fram inom flera olika forskningsfält, och som hjälper oss att förstå hur neurobiologiska processer påverkar våra beteenden och våra relationer.
Interpersonell neurobiologi utgår från att hjärnan är ett socialt organ som formas av de relationella erfarenheter vi gör och att omkopplingar och omformning är möjlig under hela livet. Basen i interpersonell neurobiologi är anknytningsteorin som visar att vi alla, och i synnerhet barn, behöver en trygg anknytningsperson – en trygg hamn att segla in i. För att försäkra oss om att vi får den trygghet vi behöver scannar vår hjärna och vårt nervsystem hela tiden av vår omgivning och de människor vi möter – för att närma oss dem som är trygga och hålla oss undan från eller försvara oss mot de situationer och de människor som är otrygga och farliga. När vi förstår detta blir en mängd av de beteenden vi har och de svårigheter vi kämpar med begripliga – och meningsfulla. Och vi upptäcker också att vi genom att bli tryggare kan förändra och förändras!
Termen interpersonell neurobiologi myntades av Daniel Siegel som samlat olika forskare och praktiker som arbetar med att ge oss mer kunskap om hur våra hjärnor och nervsystem kan utvecklas för att skapa och leva i tryggare relationer, däribland Louis Cozolino, Bessel van der Kolk, Stephen Porges, Deb Dana, Allan Schore, Pat Ogden, Peter Levine, Jaak Panksepp och Kathy Steele.
Jag använder mej av de kunskaper som interpersonell neurobiologi ger oss både i samtal och i handledning, och integrerar kunskapen i de föreläsningar, utbildningar och webinarier jag ger. Det är ett växande kunskapsfält med mycket spännande litteratur och videoklipp med forskare från hela världen där du kan lära dej mer.
Ulrika Ernvik
familjegladje.se
ulrika.ernvik@gmail.com