Som förälder hamnar jag ofta i situationer när jag känner mej maktlös och inte vet vad jag kan göra mer för att hjälpa mitt barn. Det finns stunder när jag känner mej som en dålig förälder. Att i dom stunderna kunna tro att det finns en Gud som bryr sej om både mej och mitt barn, kan hjälpa mej som förälder att gå vidare. Att få be för mitt barn, att få tro att Gud kan hjälpa där jag själv inte räcker till, är en tröst och en vila.
Att träffa andra föräldrar och be för barnen
Runt om i världen möts mammor en timma i veckan för att be för sina barn, i en rörelse med namnet Mammor i bön. När vi möts tillsammans för att be för barnen får vi också möjlighet att uppmuntra och stötta varandra. Även pappor kan naturligtvis träffas och be för sina barn.
Att i bön gå med Gud till gamla minnen
När jag blir förälder blir jag ofta påmind om hur det var när jag själv var liten. Bilder och känslor som jag kanske glömt kan komma upp till ytan. De situationer som är jobbiga för mej som vuxen, är ofta situationer som påminner mej om något som jag var med om när jag var liten. Ofta handlar det om situationer där jag kände mej kränkt eller ensam, situationer som fick mej att tänka nedvärderande tankar om mej själv. Att få gå tillbaka till dessa minnen, och i stället för rädsla och ensamhet få känna trygghet, kan läka sår i våra hjärtan, som hjälper oss att bli helare människor. Genom att som vuxen ta med Jesus – eller någon annan du känner dej trygg med – till barnsituationerna, och lyssna till vad han vill säga och ge dej, kan känslorna av ensamhet och rädsla förändras till känslor av trygghet.
Även våra barn hamnar i situationer där de känner sej ensamma och kränkta. Som förälder kan jag, om barnet vill, be tillsammans med barnet att Jesus följer med till en sådan situation, och att Jesus får visa och tala om hur mycket han älskar barnet i just den situationen. Och självklart är det viktigaste att jag som förälder ger barnet trygghet och en öppen famn, vad som än händer.
Ulrika Ernvik
familjegladje.se