Aktiviteter att göra tillsammans i familjen

I en familj är det viktigt att vi skapar vår historia. För att kunna göra det behöver vi göra gemensamma upplevelser, och vi behöver berätta för varandra och lyssna till varandra. Det är inte alltid så lätt. Ofta går det lättare att samla familjen om vi har något vi kan jobba med tillsammans. Och för många av oss är det lättare att rita eller på andra sätt uttrycka det vi varit med om, än att prata om det.

Här är några tips på hur ni både kan få en rolig stund och en gemensam berättelse.


Det bästa och det värsta

I en familj kan vi uppleva livet så olika. Ett sätt att dela varandras upplevelser är att t ex varje kväll, vid matbordet eller vid godnattstunden, fråga varandra några frågor, som hjälper oss att lyssna till varandras berättelser och att reflektera över våra liv. Frågorna är från Dennis, Sheila och Matthew Linns bok ”Sleeping with bread”.

  • Vad är jag mest tacksam för idag? Eller helt enkelt: Vad var det bästa idag?
  • Vad är jag minst tacksam för idag? Eller helt enkelt: Vad var det värsta idag?
  • När kände jag som mest att jag hörde till, till mej själv, till andra, till Gud?
  • När kände jag som minst att jag hörde till?
  • När gav och fick jag mest kärlek idag?
  • När gav och fick jag minst kärlek idag?

Ni kan hitta på era egna frågor. Det viktigaste är att det blir en stund när vi lyssnar till varandra och får möjlighet att dela varandras liv.

Tidslinjen

Ibland är vi inte riktigt medvetna om hur vårt liv faktiskt har varit. Ett bra sätt att se vad som hänt, och också skapa en gemensam historia, är att tillsammans rita en tidslinje över familjens liv.

Tejpa ihop några A4 sidor så du kan rita en ca 50 cm lång linje. Rita två linjer med ca 5 cm mellanrum, så att du kan färglägga själva tidslinjen. Gör en markering var 4 cm, så ett år är 4 cm. (Du kan naturligtvis välja andra avstånd om du vill.) Börja med att välja olika färger för olika platser ni bott på, och färglägg linjen år för år med den färg ni valt för respektive plats.

Markera sedan viktiga händelser i familjens liv, barns födelse, sjukdom, död, flyttar, byte av skola, skilsmässa, semestrar – ni bestämmer tillsammans vad ni vill ta med. Rita gärna bilder eller klistra dit kort på hus ni bott i, skolor barnen gått i, husdjur ni haft, vänner, platser ni tyckt om osv.

Låt sedan varje familjemedlem över tidslinjen rita en kurva, som visar hur det kändes under de olika tiderna – toppar när det kändes bra och dalar när det kändes dåligt.

När vi gör tidslinjen tillsammans i familjen får vi ett bra tillfälle att tillsammans minnas hur det varit och prata om det. När vi minns tillsammans skapar vi en gemensam historia. Vi får skratta tillsammans och vi får gråta tillsammans. Det kan hjälpa dej som förälder att förstå hur barnet upplevt livet – och att inse att en del av det du minns som förälder minns inte barnet, och en del av det du glömt minns faktiskt barnet. Ni har olika bilder av vad som hänt. När vi ritar vår tidslinje får vi en gemensam bild, som för oss samman.

Kurvorna kan också hjälpa oss att förstå varför vi reagerat så olika under olika tider, och kan hjälpa oss att förstå varandra.

Sätt upp tidslinjen på väggen, och fortsätt rita på den allteftersom tiden går och nya saker händer.

Den magiska lastbilen

För barn som varit med om många/och eller stora förändringar, kan det vara en fantastisk upplevelse att få resa med den magiska lastiblen på tidslinjen. Den magiska lastbilen kan åka genom vårt liv, och från varje tid, varje plats kan vi lasta den med sådant som vi saknar. Det kan vara en vän, ett dagis, ett klätterträd, ett hus, en viss sorts mat, lukter, ljud och alla slags upplevelser.

Rita en stor lastbil på ett stort pappersark, och rita sedan i allt ni saknar. Prata med varandra, fråga varandra och berätta för varandra vad ni ritar.

När ni fyllt lastbilen med allt ni saknar, kan ni resa med den en gång till över tidslinjen, och utanför lastbilen rita eller skriva in allt som ni är glada att ni fick lämna. Det kan vara en dum kompis, en lärare som inte var bra, en otäck hund, en bil som alltid krånglade.

När vi gör den magiska lastbilen tillsammans blir det tydligt för oss vad vi saknar, och det hjälper oss att både glädjas tillsammans och sörja tillsammans. Det viktigaste för oss människor är inte att få allt vi vill, men att få säga vad vi önskade och sakna det vi inte fick och det som inte blev. Då kan vi lämna och gå vidare.

Känslohjärta

Ibland far känslorna med väldig fart runt i familjen, och det är svårt både att fånga upp dom och att prata om dom. Men att måla dom kan vara lättare.

Ge ett papper till varje familjemedlem. Var och en ritar konturerna av ett hjärta på sitt papper, och fyller det sedan med olika färger – de färger som det känns som att hjärtat är fullt av. En del vill hellre rita bilder och mönster. Om ni hellre vill kan ni strunta i hjärtat och helt enkelt fylla hela papperet med färger.

Berätta sedan för varandra hur de olika färgerna känns. Lyssna till varandra och bekräfta varandra. Ingen känsla är fel. Ibland förstår vi inte en annans känsla, men om vi vet om varandras känslor är det lättare att leva tillsammans.

Livsbok

Ett sätt att skriva sin historia är att göra en livsbok. Ta en pärm, sätt in papper – lite styvare om du vill sätta in kort också, och skriv rubriker på varje blad, t ex:

  • så här gick det till när jag föddes
  • min pappa
  • min mamma
  • andra vuxna som är viktiga för mej
  • mina syskon
  • människor jag vet bryr sej om mej
  • kompisar jag haft och har
  • hur jag var när jag var liten
  • vad jag tror att mina kompisar tycker om mej
  • kartor som visar hur vi flyttat
  • kort på platser, hur, rum människor, husdjur från de olika platserna
  • vad jag tyckte om och vad jag inte tyckte om på de olika platserna
  • vad jag packade i min resväska när jag flyttade
  • vad jag saknar från de olika platserna där jag bott
  • mitt roligaste minne
  • mitt sorgligaste minne
  • det här gillar jag att göra
  • det här tycker jag inte om att göra
  • det här gör mej glad
  • det här gör mej arg
  • vad jag gör när jag blir arg
  • det här gör mej ledsen
  • vad jag gör när jag blir ledsen
  • det här gör mej rädd
  • vad jag gör när jag blir rädd
  • situationer där jag känner mej annorlunda
  • vad jag gör när jag känner mej annorlunda
  • vad jag är bra på
  • vad jag tycker om hos mej själv
  • om jag fick skapa en ny plats, som hade det bästa från de platser där jag bott, vad skulle finnas där?
  • Min högsta önskan
  • Frågor jag har som jag ännu inte fått svar på
  • Hur jag önskar mitt liv är om 10 år

Du väljer själv vilka rubriker du vill använda, och du kan lägga till andra rubriker. Skriv om sådant du tycker är viktigt. En livsbok är både för mej själv – den hjälper mej att komma ihåg och förstå vad jag varit med om. Den hjälper mej att se att det jag varit med om hänger ihop, det är alltihop en del av mitt liv. En livsbok är också för andra – om jag vill kan jag använda den för att berätta för andra om mej själv.

Mitt universum

Var hör jag till? Vem hör jag till? Under livet kommer vi att höra till många olika människor och grupper. Ibland kan vi trots det känna oss väldigt ensamma, eller känna oss osäkra på var vi hör till. Då kan det var en hjälp att rita upp mitt universum.

Ta ett stort papper, rita dej själv i mitten, som en planet, en stjärna, eller något helt annat. Sen kan du rita in de människor som är viktiga för dej och som du hör till. Du kan rita dom i grupper, t ex din familj, din släkt, dina vänner, din skola, din arbetsplats, förening eller organisation som du hör till osv. Om du bott i flera länder kan du rita in dina viktiga personer landsvis. Om du vill kan du rita ringar eller streck som binder ihop de som känner varandra. Du kan också välja att rita de människor som är viktigast för dej närmare dej, och de som är mindre viktiga längst bort.

När du ritat färdigt, fundera på vilka av dessa människor som är viktiga för dej just nu. Finns det några du skulle vilja ha närmare dej i ditt liv, och som du vill ha mer kontakt med? Finns det några som inte är så viktiga längre och som du skulle vilja välja att inte ha så mycket kontakt med? Finns det människor som du är viktig för?

Ulrika Ernvik
familjegladje.se